Tre månader och fyra veckor
Den senaste veckan, vad har hänt? Ja, jag fick ju finbesök i form av Aylabaila i tisdags. Vilket innebar några sköna dagar med minimalt med skolarbete, mycket parkhäng, mycket sol och lite för mycket kaffe. Men fint var det och när jag hade vinkat av henne på flygplatsen i söndags gick det upp för mig att jag har en månad, idag fyra veckor, kvar i Valencia. Bara fyra veckor kvar? Eller en hel månad? Hur säger man egentligen? Ja, verkar som att humöret för dagen avgör hur jag ser på det. Idag har jag till exempel insett att jag måste välja mellan att gå kvar i skolan efter den 15 eller att hinna med lite småresor i Spanien den lilla tid som är kvar. Svårt val. Verkar i alla fall som att det kommer bli av med en helg i Barcelona, vilket vore fantastiskt trevligt! Men, för att ha råd kan jag inte ta sista veckan i skolan.. Hm, en vecka som jag visserligen skulle kunna (med lite vädertur) spendera även på stranden, förutom i Barcelona. Hm.
När vi ändå pratar pengar kan jag ju berätta att jag idag har stiftat bekantskap med spansk bankpersonal för första gången. Mycket sympatiska. Hjälpsamma. Stiliga. I alla fall. Anledningen till att jag gick dit var att jag i söndags skulle ta ut pengar för hyran (omkring 3000 kronor). Första bankomaten annullerade mitt uttag av okänd anledning. "Jaha", tänkte jag, "går väl till en annan". Vilket jag gjorde och där fick mina pengar. Så igår eftermiddag upptäckte jag att pengarna dragits från mitt konto ändå, även fast jag aldrig fick ut några från den första bankomaten. Panik och idag ett besök hos den stiliga bankmannen, som förklarare att det förhoppningsvis ska vara löst inom några dagar. Det blir tydligen någon sorts elektronisk försening av det hela. Men hm, ska nog ha koll på kontot ändå de närmaste dagarna och ringa till Skandiabanken om det inte ordnar upp sig. 3000 kan man nämligen ha mycket kul för!
De senaste dagarna har förresten nivån skjutit i höjden i skolan. Jag är nu i den näst högsta gruppen (som i sig är sjukt med tanke på hur begränsad min spanska är) och grammatiken har på något sätt börjat springa ifrån min förmåga i övrigt. Ibland gör vi saker som det i skrift tar flera minuter för mig att svara på, saker som jag aldrig skulle säga spontant i ett normalt samtal. Subjuntivo suger. Varför ha verbformer som inte finns i varken svenskan eller engelskan och som slängs in i alla typer av situationer, hela tiden, utan logik?
Nu ska jag laga till mig lite middag. KRAMEN.
När vi ändå pratar pengar kan jag ju berätta att jag idag har stiftat bekantskap med spansk bankpersonal för första gången. Mycket sympatiska. Hjälpsamma. Stiliga. I alla fall. Anledningen till att jag gick dit var att jag i söndags skulle ta ut pengar för hyran (omkring 3000 kronor). Första bankomaten annullerade mitt uttag av okänd anledning. "Jaha", tänkte jag, "går väl till en annan". Vilket jag gjorde och där fick mina pengar. Så igår eftermiddag upptäckte jag att pengarna dragits från mitt konto ändå, även fast jag aldrig fick ut några från den första bankomaten. Panik och idag ett besök hos den stiliga bankmannen, som förklarare att det förhoppningsvis ska vara löst inom några dagar. Det blir tydligen någon sorts elektronisk försening av det hela. Men hm, ska nog ha koll på kontot ändå de närmaste dagarna och ringa till Skandiabanken om det inte ordnar upp sig. 3000 kan man nämligen ha mycket kul för!
De senaste dagarna har förresten nivån skjutit i höjden i skolan. Jag är nu i den näst högsta gruppen (som i sig är sjukt med tanke på hur begränsad min spanska är) och grammatiken har på något sätt börjat springa ifrån min förmåga i övrigt. Ibland gör vi saker som det i skrift tar flera minuter för mig att svara på, saker som jag aldrig skulle säga spontant i ett normalt samtal. Subjuntivo suger. Varför ha verbformer som inte finns i varken svenskan eller engelskan och som slängs in i alla typer av situationer, hela tiden, utan logik?
Nu ska jag laga till mig lite middag. KRAMEN.
Kommentarer
Trackback
